Den svenska munhälsan genom tiderna

Barnens munhälsa i Sverige – en hundraårig resa

För hundra år sedan hade 93 procent av alla skolbarn i Sverige karies. Bland de vuxna var siffran 99,5 procent. Sedan kom forskning, Folktandvården och fluortanten. Idag är Sverige ett föregångsland inom förebyggande tandvård.

År 1895 påbörjades den första stora studien av svenska skolbarns tandhälsa. Den omfattade 17 000 skolbarn mellan 6 – 18 år och visade att bara sju procent av barnen var kariesfria. Många barn hade så dåliga tänder att de stannade hemma från skolan på grund av tandvärk och tandinfektioner. År 1938 inrättades Folktandvården för att skapa ett organiserat tandvårdssystem eftersom befolkningens munhälsa bedömdes som ett stort problem.

Men förändringen gick långsamt och under 1940- och 50-talet var karies fortfarande orsaken till att man ofta drog ut tänder på barn i förebyggande syfte och unga män som gjorde lumpen blev erbjudna gratis löständer.

Begreppet “lördagsgodis” föds från ny forskning

Samtidigt gjordes en omstridd studie på Vipeholms mentalsjukhus i Lund för att få reda på mer om uppkomsten av karies. På uppdrag av Medicinalstyrelsen gav man patienterna på mentalsjukhuset stora mängder extra söt och klibbig kola, så kallad Vipeholmstoffée, mellan måltiderna för att provocera fram karies. Vipeholmsstudien som kom 1952 var banbrytande då den visade att karies i första hand inte beror på mängden socker, utan hur ofta tänderna utsätts för det. Från de nya rönen kom dagens syn på karies och intresset för kost och kostråd. Resultatet från studien användes också i en stor folkhälsoupplysningskampanj i slutet av 50-talet som fick starkt genomslag, bland annat lanserades begreppet ”lördagsgodis”, eftersom man uppmanade befolkningen att begränsa sitt sockerintag till en dag i veckan.

Fluortanten gör entré i klassrummen

Ungefär samtidigt visade undersökningar i USA att människor som bodde i områden med högre fluorhalt i dricksvattnet inte drabbades av karies i samma utsträckning som andra. Upptäckten revolutionerade tandhälsovården. På 1960-talet organiserade skoltandvården regelbunden fluorsköljning i klassrummen och fluortandkrämen slog också igenom. Just den organiserade skoltandvården blev grunden till Sveriges roll som föregångsland inom förebyggande tandvård. Man informerade också föräldrar och blivande föräldrar om karies i samarbete med barnavårdscentraler och mödravårdscentraler medan tandläkarna pratade om tandborstningsövningar, kostrådgivning och fluortillskott.

Munhälsa är en färskvara

Idag är Sverige ett av de främsta länderna i världen när det gäller munhälsa. Samtidigt är vår munhälsa naturligtvis en färskvara. Världshälsoorganisationen, WHO, har som mål för medlemsstaterna i Europa att andelen kariesfria 6-åringar ska uppgå till 80 procent till år 2020. Sverige har varit nära att nå målet, men fortfarande har drygt var femte 6-åring kariesskadade eller lagade tänder. Vid sju års ålder har svenska barn i genomsnitt en tand som är kariesangripen eller lagad. Men det är ett genomsnitt, kariesangreppen är ojämnt fördelade. Barn i socioekonomisk utsatta miljöer har överlag sämre hälsa, både i kropp och i tänder, och karies är 1,5–2 gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig munhälsa. Stegrande sockerkonsumtion i form av lösgodis och läsk, och förändrade attityder i samhället, är några faktorer till den försämrade munhälsan.

– Många småbarnsföräldrar har själva aldrig haft bekymmer med sina tänder och ser god munhälsa som något självklart. Men deras föräldrar fick faktiskt jobba en del för att hålla tänderna friska. Det måste dagens småbarnsföräldrar också göra, säger Gunilla Klingberg, professor i barntandvård på Tandvårdshögskolan i Malmö, till Gefle Dagblad.

Källor: Rapporten Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet av Landstinget i Östergötland, Tandläkarförbundet, Tandläkartidningen, Socialstyrelsen och Göteborgs Universitet.

Läs även 

Munhälsans historia: Från ”tandmask” på 1500-talet till fluorrevolutionen 

Svenska munhälsan bäst i Europa