Den svenska munhälsan genom tiderna

Den svenska munhälsan genom tiderna

För hundra år sedan hade 93 procent av alla skolbarn i Sverige karies. Bland de vuxna var siffran 99,5 procent. Sedan kom forskning, Folktandvården och fluortanten. Idag är vi ett föregångsland inom förebyggande tandvård.

År 1895 påbörjades den första stora studien av svenska skolbarns tandhälsa. Den omfattade 17 000 skolbarn mellan 6 – 18 år och visade att bara sju procent av barnen var kariesfria. Många barn hade så dåliga tänder att de stannade hemma från skolan på grund av tandvärk och tandinfektioner. År 1938 inrättades Folktandvården för att skapa ett organiserat tandvårdssystem eftersom befolkningens tandhälsa bedömdes som ett stort problem.

Under 1940- och 50-talet var karies fortfarande så stort problem att man ofta drog ut tänder på barn i förebyggande syfte och unga män som gjorde lumpen erbjöds gratis löständer.

Det är inte mängden socker som spelar roll – utan hur ofta man utsätts för det

Samtidigt gjordes en omstridd studie på Vipeholms mentalsjukhus i Lund för att få reda på mer om uppkomsten av karies. På uppdrag av Medicinalstyrelsen gav man patienterna på mentalsjukhuset stora mängder extra söt och klibbig kola, så kallad Vipeholmstoffée, mellan måltiderna för att provocera fram karies. Vipeholmsstudien som kom 1952 var banbrytande då den visade att karies i första hand inte beror på mängden socker, utan hur ofta tänderna utsätts för det. Från de nya rönen kom dagens syn på karies och intresset för kost och kostråd. Resultatet från studien användes också i en stor folkhälsoupplysningskampanj i slutet av 50-talet som fick starkt genomslag, bland annat lanserades begreppet ”lördagsgodis”, eftersom man uppmanade befolkningen att begränsa sitt sockerintag till en dag i veckan.

Fluorens revolutionerande effekt

Ungefär samtidigt visade undersökningar i USA att människor som bodde i områden med högre fluorhalt i dricksvattnet inte drabbades av karies i samma utsträckning som andra. Upptäckten revolutionerade tandhälsovården. På 1960-talet organiserade skoltandvården regelbunden fluorsköljning i klassrummen och fluortandkrämen slog också igenom. Just den organiserade skoltandvården blev grunden till Sveriges roll som föregångsland inom förebyggande tandvård. Man informerade också föräldrar och blivande föräldrar om karies i samarbete med barnavårdscentraler och mödravårdscentraler medan tandläkarna pratade om tandborstningsövningar, kostrådgivning och fluortillskott.

Idag är Sverige ett av de främsta länderna i världen när det gäller munhälsa. I en stor europeisk studie som gjordes år 2013, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe, SHARE, fick Sverige högst betyg av alla länder i Europa när det gäller tandhälsan för befolkningen över 50 år. Bland svenskar mellan 50 och 90 år ligger snittet på att ha kvar 24,5 egna tänder, jämfört med övriga Europa där snittet är 18,7. En vuxen person har 28 tänder, 32 om alla visdomständer har utvecklats.

Munhälsa är en färskvara

Samtidigt är vår munhälsa naturligtvis en färskvara. Världshälsoorganisationen, WHO, har som mål för medlemsstaterna i Europa att andelen kariesfria 6-åringar ska uppgå till 80 procent till år 2020. Sverige har varit nära att nå målet, men fortfarande har drygt var femte 6-åring kariesskadade eller lagade tänder. Stegrande sockerkonsumtion i form av lösgodis och läsk är ett av problemen. Man ser också att det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa, karies är 1,5–2 gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig tandhälsa. Statistiken visar också att skillnaderna i tandhälsa mellan olika grupper i samhället ökar och bland annat hänger ihop med utbildningsnivå.

– Det är visserligen bra att alla blir friskare, men det är problematiskt att alla inte hänger med i samma takt som de skulle kunna göra. Människor behöver inte bli av med sina tänder, det går att förebygga, säger Andreas Cederlund, sakkunnig inom tandvård på Socialstyrelsen, till Tandläkartidningen.

 

Källor: Rapporten Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet av Landstinget i Östergötland, Tandläkarförbundet, Tandläkartidningen, Socialstyrelsen och Göteborgs Universitet.