Tandlossning orsakas av inflammation i tandens fäste. Plackers guide om hur du motverkar detta.

Tandlossning och tandköttsinflammation - 12 viktiga saker du bör veta

Tandlossning parodontit

Tandlossning är en sjukdom som börjar med tandköttsinflammation och påverkar tändernas fäste. Många drabbas utan att märka detta eftersom sjukdomsförloppet är långsamt och oftast smärtfritt.

Detta är Plackers kompletta guide kring tandlossning. I denna guide går vi igenom:

  • Allt om tandlossning – parodontit
  • Hur du blir av med tandköttsinflammation
  • Behandlingar
  • Mycket mer

Följ med Plackers i kampen mot tandlossning. Vi har sedan starten för snart 20 år sedan byggt upp en expertis kring detta och här delar vi med oss av allt. Det är ju mellanrumsrengöringens främsta fördel att motverka tandlossning, så detta är vårt fokus.

1. Detta är tandlossning

Tandlossningssjukdom, parodontit (även kallat periodontit), är en sjukdom som drabbar tandköttet och tändernas fästen. Detta är en kronisk sjukdom som är irreversibel och i förlängningen riskerar man att förlora tänderna helt.

Grunden till sjukdomen är en bakterieinfektion orsakad av plack vid tandköttskanten och mellan tänderna. Tandköttet blir då inflammerat och man får tandköttsinflammation som är ett tidigt stadium av parodontit. Inflammerat tandkött är mycket vanligt och märks oftast inte annat än genom att tandköttet har lätt att börja blöda och man får lätt svullet tandkött.

Bakterierna bildar en biofilm som försvarar bakterierna från kroppens läkande saliv och immunförsvar och på så vis kan bakterierna bilda en miljö i tandköttsfickorna som möjliggör för nya och aggressivare bakterier att utvecklas. Infektionen sprids allt djupare ner i vävnaderna och tandköttet påverkas så att tandköttsfickorna blir allt större.

Detta sjukdomsförlopp blir allt svårare att stoppa och sjukdomen angriper på sikt både tandköttet, tänderna fästen och käkbenet. Tänderna kan börja kännas lösa och förloras i slutändan helt.

2. Därför får du tandlossning och tandköttsinflammation

Tandlossning beror på bakterier i och omkring tandköttsfickorna och att man har fått en tandköttsinfektion. I grunden är det en ärftlig sjukdom men det finns många faktorer som påverkar och påskyndar förloppet. Bakterier längs tandköttskanten och i tandköttsfickorna leder ganska snart till inflammation i tandköttet. Inflammationen är kroppens försvar mot de skadliga ämnen (toxiner) som utsöndras genom bakteriernas metabolism. Den ökade blodcirkulationen transporterar bort dessa ämnen från det infekterade området. Det är detta som gör att tandköttet lätt blöder när det är inflammerat.

Toxinerna som utsöndras av bakterierna är också de som tar död på bencellerna och bryter ned både tandfästena och tandbenet. När detta sker så bildas också en tandköttsficka, dvs tandköttskanten drar sig nedåt och blottar mer av tanden och tandhalsen. Tandfickan skapar då plats för mer tandsten och bakterier vilket påskyndar förloppet och i sin tur gör tandfickan ännu större.

 

3. Tandlossning, parodontit, gingivit. Vi reder ut begreppen.

Det finns många begrepp att hålla reda på. Saknar du något så hör gärna av dig.

  • Parodontit, även kallat tandlossningssjukdom eller tandlossning. Detta är ett samlingsnamn på olika inflammationsjukdomar omkring tänderna.
  • Gingivit (tandköttsinflammation). En inflammation i tandköttet, särskilt tandköttsfickorna.
  • Plack eller tandplack. En bakteriebeläggning på och mellan tänderna som orsakar både karies och gingivit. Plack består av en blandning av bakterier, matrester och vävnadsceller.
  • Tandsten. Tandsten är en hård beläggning som bildas av plack och mineraler från saliven.
  • Salivsten. Tandsten som bildas av plack och mineraler från saliven (vilket är det vanligaste) kallas salivsten. Det är därför tandsten ofta bildas nära salivkörtlarna och runt tandhalsarna.
  • Serumsten. Tandsten som bildats av plack och mineraler från serum.
  • Supragingival och subgingival tandsten är tandsten som bildas ovanför och under tandköttskanten.
  • Biofilm eller dental biofilm. Detta är i princip synonymt med plack, men syftar på att bakterierna tillsammans bildar en skyddande film. Under biofilmen samarbetar bakterierna genom att signalera och de har många specialiserade roller. Bakterierna har olika strategier för att fästa bättre mot tänderna, skydda sig mot omgivningen och påverka sin miljö för att utveckla ännu större kolonier. Läs mer om biofilm här.

4. Mellanrumsrengöring - att förebygga tandlossning

De bästa sätten att förebygga tandlossning är att vara noggrann med din munhygien och att göra regelbundna tandläkarbesök.

Sjukdomen påverkas mycket av ärftliga faktorer men även av stress, rökning, snus, diabetes och graviditet. Att undvika riskfaktorer som stress och rökning har alltså stor betydelse.

Mellanrumsrengöring

Inflammerat tandkött och tandlossning beror på bakterier på tänderna, längs tandköttskanten och mellan tänderna. Noggrann rengöring, gärna med eltandborste, två gånger per dag räcker långt men inte hela vägen. Även plack mellan tänderna behöver avlägsnas som allra minst 2-3 gånger per vecka och helst varje dag.

När du använder t ex en tandtrådsbygel och skrapar med tråden mot tanden så ska du lyssna på ljudet. När ljudet ändras så att du hör ett skrapande ljud, då är det mesta av biofilmen/placken borta.

Gör du detta tillräckligt ofta så hinner inte tandsten bildas, vilket har betydelse då tandsten påskyndar sjukdomsförloppet indirekt genom att försvåra rengöringen och bidra till att tandköttsfickorna fördjupas.

Har du svårt att använda tandtråd går det ofta lika bra att använda mellanrumsborstar och tandstickor.

5. Parodontit, vad säger forskningen?

Parodontit är ett område med många studier och vi kommer här att sammanfatta viktiga forskningsresultat och studier.

Denna sektion kommer att kompletteras löpande.

6. Hur märker jag om jag har tandlossningssjukdom?

Tandlossning och tandköttsinflammation är svåra att upptäcka i ett tidigt stadium men när man börjar uppmärksamma dessa är det ofta i ett sent stadium där mycket av skadan redan är skedd. Så hur upptäcker man detta?

Tandvården kan hjälpa till att mäta tandköttsfickornas djup, vilket är kanske den bästa indikatorn för tandlossningens förlopp. Detta varierar ofta mellan olika tänder.

Något som du ska vara uppmärksam på är om du har blödande tandkött eller om tandköttet lätt börjar blöda vid mellanrumsrengöring. Ett mycket vanligt missförstånd är att tolka blödande tandkött som att man har ett känsligt tandkött som inte tål att man rengör mellan tänderna. Det är oftast precis tvärt om, att brister i mellanrumsrengöringen orsakar en tandköttsinflammation som i sin tur gör att tandköttet lätt blir svullet och börjar blöda.

För att hålla koll på att du inte är på väg att utveckla tandlossning bör du göra följande.

  • Rengör mellan tänderna regelbundet, gärna dagligen. Använd rätt teknik för att inte skada tandköttet.
  • Borsta tänderna två gånger om dagen, gärna med eltandborste som rengör mer och bättre kring tandköttskanten.
  • Besök tandläkare eller tandhygienist minst en gång per år. Fråga om och följ upp storleken på tandköttsfickorna.

7. Hjälp jag har tandlossning. Hur ska jag göra nu?

När man har börjat få besvär med tandlossning så har det ofta gått långt. Man kan ha ömma tandhalsar, ilningar, smärtor, lösa tänder, dålig andedräkt (halitosis) och en rad andra symptom.

Det första man bör göra är att ta kontakt med sin tandläkare och be att få remiss till en specialist, en parodontolog. Sjukdomen i ett akut stadium är så allvarlig att man inte rår på detta på egen hand.

Vilka akutåtgärder finns?

Det första man vill uppnå är att döda de mest aggressiva och svåråtkomliga bakterierna i tandköttsfickan. Att använda tandtråd hjälper inte och kan till och med vara farligt då man riskerar att sprida dessa bakterier till nästa tand och tandköttsficka. Inte heller antibiotika (penicillin) biter på dessa bakterier.

Det finns starkt bakteriedödande medel som heter klorhexidin (Corsodyl) som man kan skölja med. Tandläkaren kan även spola tandfickorna med detta.

I svåra fall kan även delar av det infekterade tandköttet behöva avlägsnas för att infektionen ska kunna stoppas. Man talar då om tandköttskorrigering och operation.

Men som sagt, det finns specialister på området och du bör alltid söka hjälp snarast.

Tandlossning kan vara livsfarligt

Förr hade man inte lika goda möjligheter att stoppa tandlossning och då var praxis att man ganska tidigt drog ut alla drabbade tänder för att förhindra att infektionen sprider sig och för att detta faktiskt är så allvarligt att livet kan stå på spel.

Visste du att problem med munhälsan och tandlossning var förr en av de vanligaste dödsorsakerna? Läs mer om munhälsans historia här.

8. Riskfaktorer för tandlossning

Det varierar hur stor risken är att drabbas av tandlossning och ärftlighet har en stor påverkan. Här återger vi många av de andra riskfaktorerna som du kan påverka eller inte.

  • Stress
  • Rökning
  • Snus
  • Diabetes
  • Graviditet
  • Funktionshinder
  • Demens och Alzheimers
  • Metabolt syndrom
  • Muntorrhet
  • Tandgnissling / bruxism
  • Tandsten, mellanrum och ojämnheter som försvårar tandrengöringen.

Det finns även skyddsfaktorer som har en positiv påverkan.

  • Kokosolja / kokosfett
  • Aloe vera
  • Kryddnejlika
  • Saltvatten
  • Bikarbonat
  • Salt och ingefära
  • Kaffe (positiv påverkan på nedbrytning av tandbenet

 

9. Tandlossning och dess effekter

Det har uppmärksammats mycket i media på sistone att tandlossning påverkar hela kroppens hälsa. Dess effekter har oftast en koppling till att farliga bakterier och skadliga ämnen (toxiner) sprids via tandköttet ut i blodomloppet.

En rad mycket allvarliga sjukdomar har ett påvisat samband med tandlossning.

  • Alzheimers
  • Diabetes
  • Hjärt och kärlsjukdomar
  • Bukspottskörtelcancer
  • Metabolt syndrom
  • Psoriasis
  • Artrit
  • Njursvikt
  • Astma
  • Benskörhet

10. Sjukdomar kring implantat - periimplantit och mucosit

Har man förlorat en eller flera tänder kan man ersätta dem med implantat som ser ut som riktiga tänder och som fästs med en titanskruv i käkbenet.

Detta förutsätter dock att tandbenet är tillräckligt starkt för att kunna fästa implantatet i.  Man kan i vissa fall göra en benuppbyggnad för att korrigera benet.

Men implantat kan också drabbas av något som liknar tandlossning, periimplantit, som innebär att benfästet förloras. Man talar om periimplantär mucosit i de fall endast mjukdelar påverkas av sjukdomen.

Förebyggande rengöring

Precis som vid tandlossning så påverkas implantat mycket av munhygienen och särskilt mellanrumsrengöringen. Vid implantat, broar/bryggor och kronor så kan ofta mellanrumsborstar vara det bästa eller kanske det enda hjälpmedlet för att hålla en god munhygien.

11. Behandlingar för tandköttet, tandköttskorrigeringar och mjukvävnadsplastik

Tandköttsinfektioner och inflammerat tandkött är oftast reversibla. Med daglig mellanrumsrengöring brukar inflammationen läka ut efter bara 4-7 dagar.

När sjukdomen blivit mer allvarlig kan tandköttet ha dragit sig tillbaka med blottade tandhalsar till följd. I tandköttsfickorna, som kan vara 4 mm och upp till över 10 mm stora, kan aggressiva och farliga bakterier finnas och man kan behöva operera tandköttet för att hantera situationen.

Tandköttskorrigering och mjukvävnadsplastik är behandlingar som syftar till att återställa tandköttet och förbättra estetiken. Tillbakadraget tandkött lämnar ofta svarta trianglar mellan tänderna, vilket inte alltid är så roligt.

12. Behandling av tandlossning

Tandlossning är en allvarlig sjukdom som är svår eller omöjlig att helt behandla. Sjukdomsförloppet är i huvudsak irreversibelt även om nya studier visat att strikt munhygien med mellanrumsrengöring kan backa sjukdomsförloppet åtminstone en liten bit.

Behandling av tandlossning handlar därför främst om att döda de aggressiva bakterierna i tandköttsfickorna och så gott det går återställa tandkött och tandben för att ge en bättre funktion och estetik.

Munhygienen mycket viktig

Förutom sådana direkta ingrepp ligger också ett stort arbete och ansvar på patienten att hålla bästa möjliga munhygien. Förutom tandborstning både morgon och kväll så är mellanrumsrengöringen mycket viktig.

Munskölj och gel med klorhexidin kan vara viktiga komplement i början. Men trots att tandlossning orsakas av bakterier så hjälper inte penicillin.