Munhälsans historia: Från ”tandmask” på 1500-talet till fluorrevolutionen

svartvit

Forntidsmänniskan hade få hål i tänderna. Men med förändrade kostvanor, socker och bristande munhygien bredde karies och tandlossning ut sig att bli en folksjukdom. Historiskt är socker och fluor de två faktorer som påverkat munhälsan allra mest. Och de fortsätter att påverka än idag.

Svenskar är ett godissuget folk. Sedan det raffinerade sockret blev mer tillgängligt för de flesta på 1850-talet har svenskarnas sockerförbrukning ökat tiofalt, från runt 4 kilo socker per person på ett år till hela 43 kilo per person och år, enligt en undersökning av Kostfonden. Idag äter vi 16 kilo godis per person under ett år, enligt siffror från Jordbruksverket (2016).

Inga hål i tänderna för stenåldersmänniskan

Egentligen skulle vi behöva gå långt tillbaka i tiden och äta mer som stenåldersmänniskan, en hårdtuggad och sockerfattig kost på nötter, rötter, frukt och kött. Utgrävningar från äldre järnåldern i Östergötland visar att bara runt fem procent av forntidsbefolkningen led av karies, och i de flesta fall handlade det om äldre personer. Med undantag av enstaka skadade eller sjuka tänder hade forntidsmänniskan större delen av sina tänder i behåll.

Det var under 1500-talet som kunskapen att raffinera socker spred sig i Europa. På apoteken såldes godsaker som marsipan och konfekt, men fortfarande var sötsaker något exklusivt som bara de riktigt rika, kungligheter och adel, hade råd med. Gustav Vasa ska till exempel ha varit en gottegris av stora mått och en storkonsument av marsipan. När man öppnade hans grav på 40-talet kunde man konstatera att kariesangrepp lett till att han nästan inte hade några tänder kvar i underkäken och att han led av allvarliga inflammationer i käkbenet.

1500-talets smeder extraknäckte som tandläkare

Munhygienen i Europa på 1500-talet var mycket begränsad. Man trodde att karies berodde på att maskar åt upp tänderna och för att komma tillrätta med problemet ordinerades bland annat munskölj med urin eller att ”flytta tandvärken”. Det gjordes genom att sticka en spik i den onda tanden tills den blödde, sedan slog man in samma spik i ett träd eller en vägg. Om inget annat hjälpte fick man gå till smeden som drog ut tanden.

Först på 1700-talet gjorde vetenskapen framsteg. I boken ”Diaeta naturalis” uppmanade Carl von Linné allmänheten att minska på sockret eftersom det ”skämmer tänderna och förstör emaljen”, och hovtandläkaren Joël Assur varnade för sockrets påverkan och rekommenderade tandpetare gjorda av guld, trä från fläderbuske eller ”vingpennor från fåglar” för att göra rent mellan tänderna och ta bort matrester.

1800-tales sockerintag och dålig kunskap bidrog till kraftigt försämrad munhälsa

I slutet av 1800-talet upptäckte man också att tandvärk inte orsakades av maskar utan av en bakterie som angrep tänderna. Men det skulle dröja innan man kände till det exakta sambandet mellan socker och karies. Den ökade sockerkonsumtionen, i samband med bristande kunskap och munhygien, gjorde att svenskarnas tandhälsa försämrades kraftigt. När den skånska sockerbetsproduktionen tog fart hemma i Sverige i mitten av 1800-talet sjönk priset på socker snabbt och godis blev plötsligt något som alla hade råd med.

Under 1930-talet hade nästan alla skolbarn hål i tänderna och löständer var en vanlig konfirmationspresent. För att göra något åt den dåliga munhälsan bland barn och unga infördes Folktandvården 1938 och kom successivt att innefatta tandvård även för vuxna. Redan inom ett par år hade alla landsting tagit beslutet att införa folktandvård och tandläkarutbildningar startade på flera svenska orter.

Fluorets revolution gjorde Sverige till ett föregångsland i förebyggande tandvård

Men det var inte förrän fluorets intåg på 60-talet som munhälsan revolutionerades på riktigt. Experiment visade att om man använder fluortandkräm två gånger om dagen kan tänder utsättas för sockersköljning fem gånger utan att ta skada. Utan fluor klarar tänderna bara socker en enda gång. År 1962 godkände Medicinalstyrelsen fluor och några år senare innehöll 70 procent av alla svenska tandkrämer fluor. Socialstyrelsen uppmanade till utvidgad fluoranvändning och det blev obligatoriskt med fluorsköljning i skolorna, vilket gjorde Sverige till ett föregångsland när det gällde förebyggande tandvård.

Källor: Folktandvården, Tandläkartidningen, Tandläkarförbundet, Göteborgs Universitet, Populär historia, Världens historia, Norrbottens museum, Göteborgs Posten, Shenet, Sveriges Radio, Science (TT), Sydsvenska Dagbladet.